The Show Must Go On

Partaj hos Mikaela @august, förut @rosa, (innan det vet jag inte)
en vinare och en del explorer jordgubb-lime,
känslorna svallar över,jag vet inte vart jag ska
ta vägen.

Imorse blidde det sex, men jag känner mig lika
otillfredställd som innan, just nu.
I want her, I need her, I'm in looooove.
Och jag gillar det inte.
För det gör ont, så förbannat ont att inte
vara önskad från henne.
Någon queerbrud här tyckte jag var cool,
bara för att. Hennes fjotiskompisar tyckte
likadant, någon förklaring fick jag inte.
Jag ryckte på axlarna och återgick till samtalet
med mina män.

Johan skulle förklara henne, hon som jag är
hopplöst kär i, för James. Efter många om
och men fick han fram "jamen hon knarkaren!"
Det är inte bara jag som ser att hon är körd,
så förbannat långt nere.
Om jag bara kunde skulle jag lyfta henne högt,
högre än amfetaminet någonsin kan, men det är
inte mitt att göra, jag har ingen rätt att försöka.
If I only could, I would lift her high, high abow the sky.
Hon betyder världen för mig, men, det spelar ingen roll,
jag gör mitt bästa och försöker, fortfarande, att komma
över henne. Lämna henne i det som en gång var.
Men, alltid dessa men, I just can't let her go.

Lycka kom och svep mig från golvet,
Kärlek, kom och gör mig hög på livet,
Älskade du, gör mig hel, stoppa tårarna
från att rinna och bli mig.
Jag älskar dig, tror jag.
Nej, jag måste göra det, annars skulle det
inte kännas så här.

Tove, rädda mig från mig själv.
Få mig att inse det dåliga,
Jag kräver inget, inget alls.
Men bara din blotta närvaro påminner mig
om att jag har det bra, att jag inte behöver
henne. Att det är okej ändå.
Och ja jag vet att det är så men det gör ont,
I still have her in my heart.